Good Charlotte

Good Charlotte är ett rockband från Waldorf, Maryland, USA som startades 1996. Bandet grundades av tvillingarna Benji Madden och Joel Madden tillsammans med deras high school-vänner Paul Thomas och Aaron Escolopio. Namnet Good Charlotte fick Joel från barnboken Good Charlotte: The Girls Of Good Day Orphanage av Carol Beach York. Bandet har gett ut fyra album, men det var inte förrän 2002, då de släppte sitt andra album The Young and the Hopeless, som de blev kända utanför USA. Deras senaste album, Good Morning Revival!, utgavs den 21 mars 2007.Det var först efter att bandmedlemmarna gått ut high school som de helhjärtat började satsa på musiken. De flyttade till Annapolis där det fanns större möjligheter för dem att visa vad de kunde. Här träffade de också Billy Martin som lämnade sitt band Overflow för att börja i Good Charlotte.
Bandet vann där också en tävling med låten Can’t go on och deras demo innehållande singeln Little things började spelas på radio. Det var nu bandet började få uppmärksamhet. Good Charlotte var 1999 förband åt rockbandet Lit på deras "East Coast tour". Efter detta fick andra band upp ögonen för dem vilket ledde till att de spelade några shower tillsammans med Blink 182, Goldfinger och Eve 6. Bandet gjorde nu allt för att synas och höras. De skickade ut sina demor och uppträdde så mycket som möjligt. Allt slit lönade sig så småningom och i maj 2000 skrev bandet kontrakt med Epic Records.Bandet släppte sitt första album Good Charlotte den 26 september 2000. Det blev ingen dunderhit men många fick upp ögonen för dem och dess låtar började spelas på radiostationer över hela USA. Singlarna från det första albumet är Little Things, Motivation Proclamation och Festival Song.
Efter att det första albumet släppts började Good Charlotte få mer och mer uppmärksamhet och 2001 fick de en roll i filmen Not Another Teen Movie, där de spelar en cover på Put your hands on my shoulder. De fick dessutom vara med på soundtracket till filmen med en annan cover, If you leave.
Sent 2001 började Benji och Joel jobba som VJs på musikkanalen MTVs show All things Rock. Här listade de de populäraste rockvideorna, och missade aldrig en chans att göra reklam för sig själva och sitt band.
Bandets trummis, Aaron Escolopio som varit med från starten, hoppade av 2001 för att ansluta sig till sin bror Ryans band Wakefield.Den första oktober 2002 gav de ut sitt andra album The Young and the Hopeless som gav dem ännu mer popularitet. De släppte singlarna Lifestyles of the Rich and Famous, The Anthem, Girls and boys, The Young and the Hopeless och Hold On. Det var detta album som gav dem deras riktiga utlandsgenombrott. I Sverige släpptes albumet inte förrän i början av 2003, efter det att Lifestyles of the Rich and Famous blivit en stor succé.
2003 vann bandet ett "Viewers choice award" på MTVs Video Music Awards för The Anthem. Samma år fick bandet förstärkning av trummisen Chris Wilson efter att ha blivit introducerade av en gemensam vän från bandet The Used.Good Charlottes tredje album, The Chronicles of Life and Death, släpptes den 5 oktober 2004. Albumet släpptes i två olika versioner, en life och en death version, båda med olika bonusspår. Billy Martin gjorde illustrationerna till skivomslagen.
Albumet fick blandade reaktioner, både från fansen och musikpressen, detta då den nya skivan var väldigt olik deras tidigare album. Låttexterna var mer mogna och musiken mörkare än tidigare. Trots detta tycktes den nya skivan tas emot bra av fansen. Singlarna som släppts från detta album var Predictable, I just wanna live, We believe och The chronicles of life and death.
I maj 2005 offentliggjorde bandet att Chris Wilson hade lämnat dem på grund av hälsoproblem. Han spelar nu i pop/rockbandet The Summer Obsession.
Good Charlotte var dock inte utan trummis länge. De rekryterade Dean Butterworth, som tidigare spelat i Morrissey då de behövde förstärkning till ”Noise of the world”-turnén. Denna turné genomförde de tillsammans med banden Simple Plan och Relient K.
Deras fjärde album, Good Morning revival som gavs ut den 21 mars 2007 kom som en chock för vissa fans. Bandet hade mycket mogna och annorlunda låttexter i albumet. Bandet fick många nya fans p g a den nya stilen medan dom även förlorade många. "Dom förlorade fansen" tyckte att "gamla Good Charlotte" handlade om att bara ha kul. Det handlade inte om pengar eller berömmelse och att det var det som gjorde dom speciella. Men att det inte längre var så med "nya Good Charlotte" Singlarna som gavs ut var "Keep Your Hands Off My Girl" , "Dance Floor Anthem" , "The River" och "Where Would We be Now"

Simple Plan

Simple Plan är ett kanadensiskt poppunkband från Montreal, Quebec. Bandet har gett ut tre studioalbum: No Pads, No Helmets...Just Balls (2002), Still Not Getting Any... (2004) och Simple Plan (2008), likaså två livealbum: Live in Japan 2002 (2003) och MTV Hard Rock Live (2005).
Simple Plan har bland annat turnerat med Good Charlotte i USA. De var även med på Coca-Colas turné Soundwave tillsammans med Avril Lavigne och Melody Club 2005. Man genomförde i januari 2006 ett Sverigebesök med konserter i Malmö (24 januari) och i Stockholm (25 januari). Simple Plans stil har bland annat liknats vid Green Day, Blink 182 och Good Charlotte. På debutskivan No Pads, No Helmets...Just Balls medverkade även Joel Madden från Good Charlotte och Mark Hoppus från blink-182. Simple Plan har sålt över 7 miljoner skivor världen över enligt deras hemsida.[källa behövs]
Bandets tourmanager och role model sponsor Patrick Langlois har filmat det mesta på A Big Package for You och har även hand om Simple Plans webbplats. Patrick har också medverkat i alla Simple Plans musikvideor, utom "Crazy". Langlois och Lefebvre spelar även i det egna bandet Man of the Hour och har även en radioshow på Idobi.com vid namn Man of the hour hour.Simple Plan började 1995 med formationen av bandet Reset av några vänner Pierre Bouvier, Charles-André "Chuck" Comeau, Philippe Jolicoeur och Adrian White.[1] Reset turnérade runt i Kanada med band som MxPx, Ten Foot Pole och Face to Face, men hann bara öka populariteten blygsamt.[1] Debutalbumet, No Worries, släpptes 1998, och Comeau lämnade strax därefter för att gå på college.[1] Två år senare träffade han, genom skolan, vännerna Jean-François "Jeff" Stinco och Sébastien Lefebvre, som var i separata band själva, och de kom överens om att bilda ett band.[1] Under tiden gav Reset ut sin andra CD, No Limits (bandets två album släpptes senare som en enda CD, 2006). År 1999 träffades Comeau och Bouvier på en Sugar Ray konsert[1] och Bouvier lämnade Reset senare Reset för att ansluta sig till Comeau. David Desrosiers ersatte Bouvier i Reset, men när han tillfrågades att bli en femte medlem i bandet, lämnade han också Reset sex månader senare.[1] Det här gjorde att Bouvier, som var både bandets frontman och basist, att koncentrera sig på sången.[1] Det är oklart vad tanken bakom bandets namn är. Bandmedlemmarna har gett olika svar på det här, inklusive att de gillar filmen A Simple Plan;[2] att bandet var deras enkla plan för att undvika att få ett "riktigt" jobb; och att namnet bara var provisoriskt, men de kom aldrig på något bättre och med kommande konserter för det nya bandet, behövde de ett namn.År 2002 gav Simple Plan ut sitt första studioalbum, No Pads, No Helmets...Just Balls, vilket ledde till singlarna "I'm Just A Kid", "I'd Do Anything", "Addicted", och "Perfect". Simple Plan har sagt att de siktade på att göra ett rent poppunk-album.[3] Namnet på CD:n kommer från en tagline inom rugbyn, "No pads, no helmets, no pussies".
Albumet skulle egentligen bara släppas i USA med tolv låtar, avslutande med "Perfect". Bonuslåtarna för en utländsk upplaga kom i många olika versioner, med en annorlunda låtlista. Ett exempel, USA-versionen innehåller bonuslåtarna "Grow Up" och "My Christmas List", medan UK-versionen innehåller bonuslåtarna "Grow Up" och "American Jesus" (en live-version på en låt av Bad Religion), och två musikvideor, "I'd Do Anything" och "I'm Just a Kid".
På albumet körar sångare från två andra poppunkband. På singeln "I'd Do Anything" kan man höra Mark Hoppus från Blink-182 och i "You Don't Mean Anything" körar Joel Madden från Good Charlotte.
2002, året då Simple Plan gav ut albumet, hade de haft mer än 300 spelningar, toppat Alternative New Artist Chart och spelat en utsåld turné i Japan.[4]
Under 2003 spelade bandet på Vans Warped Tour. De spelade också lite på Warped-turnén under 2004 och 2005. De öppnade även för Avril Lavigne på hennes "Try To Shut Me Up" Tour under 2003.[4] De har också öppnat för Green Day och Good Charlotte.[4]Sedan februari 2006, har bandet inte åtagit sig några stora konserter, och har börjat jobba på sin tredje CD. Den 21 mars åkte Bouvier till Miami för att jobba med en producent som han inte specificerade namnet på. Producenten visade sig sedan vara Dave Fortman, som har jobbat med Superjoint Ritual, Mudvayne, Otep, och två av Evanescences album, Fallen och The Open Door.
"Det är att det något helt annorlunda som vi prövar. Vi tänkte, det här är vårt tredje album och vi behövde testa nya saker... bara för oss själva, för att behålla det fräscht och roligt. Helt ärligt vet jag inte hur det kommer bli, men jag har en väldigt bra känsla!" – Bouvier
Bandet steg in i studion för att pre-producera i Los Angeles, den 29 juni, och följande dag gjordes en vlogg med alla medlemmarna, Langlois, och Fortman. Den 15 juli, enligt en annan vlogg, återvände bandet till Montreal, för att spela in i samma studio där de spelade in Still Not Getting Any.... Det tredje albumet kommer enligt en chat med Simple Plan att vara självbetitlat. Det kommer alltså att heta Simple Plan
"When I'm Gone", den första singeln från albumet släpptes den 24 oktober, 2007. Simple Plan kommer ges ut den 12 februari, 2008, via Lava/Atlantic. Albumet producerades av Dave Fortman (Evanescence, Mudvayne), Danjahandz (Timbaland, Justin Timberlake) och Max Martin (Kelly Clarkson, Avril Lavigne).
Låtarna som finns med på den nya skivan är: "When I'm gone", "Take my hand", "The end", "Your love is a lie", "Save you", "Generation", "Time to say goodbye", "I can wait forever", "Holding on", "No love" och "What if". Under 2008 har Simple Plan spelat i Sverige fyra gånger. På rockbjörnen i början av året, en konsert i mars, Hultsfredsfestivalen i somras, och alldeles nyligen, 31 oktober, spelade de på Annexet i Stockholm.

Cinema Bizarre

Cinema Bizarre är ett tyskt band från Berlin.
Sång: Strify = Sebastian
Strify kallas så eftersom Yu (Gitarr) kallade honom för 'Cloud Strive'. Strify föddes 1988 den 20 augusti Villingen-Schwenningen (Baden-Würtemburg) i Tyskland. Han bor i Berlin i samma lägenhet som Kiro och Yu.
Gitarr: Yu = Dirk
Yus kompisar kallade honom Yukito och sen blev det bara Yu. Yu är född den 29 december 1988. Han bor i samma lägenhet som Kiro och Strify
Bas: Kiro = Kristian
Kiro fick sitt artistnamn av Strifys gosedjursapa Siro och eftersom Kiros riktiga namn börjar på K så fick han heta Kiro. Kiro är född den 11 januari 1988 i Birkenfeld. Han bor i samma lägenhet som Strify och Yu.
Keyboard/sång: Luminor = Felix
Luminor fick sitt namn eftersom han gillar månsken och månsken på japanska är Luminor. Felix föddes den 22 mars 1985 i Neunkirchen (Saarland). Han bor i Berlin. Gick ur bandet 27:de November 2008.
Trummor: Shin = Tim
Shin fick heta Shin för att hans idol heter Shinya (trummisen i Dir en Grey). Shin är helt enkelt en kortare version av Shinya. Han föddes den 12 december 1989 och bor i Berlin. Stify och Yu träffades på ett mangaforum på internet och dom träffedes senare på ett konvent i Tyskland där dom också mötte dom tre andra bandmedlemmarna. Deras gemensamma intresse för musik gjorde att dom bildade ett band i början av 2007. Killarna hyser ett stort intresse för den japanska stilen Visual Kei, vilket syndes förut väl i deras look men nu har de mera vanlig stil.
De har även varit med i melodifestivalen i Tyskland med låten "Forever Or Never" som finns med på albumet Final Attraction. De vann inte.Cinema Bizarres musik beskrivs av dem själva som powerpop/glamrock.
Singlar
Lovesongs (They Kill Me) September 2007
Escape To The Stars
Forever Or Never (29 feburari 2008)
Album
Final Attraction (2007)
ToyZ (2009)

Paramore

Paramore är ett amerikanskt rockband från Franklin, Tennessee, och består av Hayley Williams (sång), Josh Farro (gitarr/bakgrundssång), Taylor York (tillfällig gitarrist), Jeremy Davis (bas) och Zac Farro (trummor). De ligger på skivbolaget Fueled By Ramen, och släppte den 26 juli 2005 sitt debutalbum "All We Know Is Falling". Från albumet släpptes singlarna "Pressure", "Emergency" och "All We Know", och bandet fick en stor publik genom att medverka i Warped Tour (en festival för musik och extremsporter).
Andra albumet RIOT! släpptes den 12 juni 2007 i USA och den 25 juni samma år i Storbritannien. David Bendeth var skivans producent. Redan första veckan såldes skivan i 44000 exemplar i USA[källa behövs] , och nådde plats 20 på Billboard 200. I Storbritannien sålde den också bra och nådde plats 24 på albumlistan. Första singeln blev "Misery Business" som spelades flitigt de flesta kända musik-tv-kanalerna, det var så de nådde ut till en större publik och det syntes även på LastFM där lyssningarna ökat markant på en kort period. Den andra singlen "Hallelujah" släpptes bara i Storbritannien där det även producerades en musikvideo med klipp från deras liveframträdande. Den tredje singlen "crushcrushcrush" hade världspremiär på den mycket populära TRL på MTV där även Paramore uppträdde live med låtarna "Misery Business" och "For A Pessimist, I'm Pretty Optimistic".
Som trettonåring flyttade Hayley till Franklin, Tennessee och träffade bröderna Josh och Zac Farro, som senare startade bandet Paramore tillsammans. Josh och Zac var först lite tveksamma med en tjej som sångare, men det blev en succes!